I tunis och jag har möjlighet att sträcka på benen. Äntligen på väg! planet mellanlandar här för tankning. Någon enstaka stiger av. Sista sträckan kvar och jag slås återigen över avståndet. Känns som att jag borde vara framme nu, men det är fem timmar kvar. Fågelvägen har jag flugit hälften. Men så rundade jag istanbul också. Tanten bredvid mig förfäras över att vi inte är framme än. Hon har hår tuperat till badbollsstorlek och verkar vara ledsagare åt en downsare. Vi växlar några ord på franska, jag tolkar åt henne. Franska. Det är kanske den stora anledningen till att jag gör det här. Eller i alla fall till att det blev Dakar.
Om fem timmar ska jag, förhoppningsvis, hitta mitt bagage, köpa ett sim-kort och sätta mig i en taxi mot det stora huset bakom konditoriet i cité asecna i ouakam. och hoppas att den adressen duger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar